Om fina platser och Gina Dirawis sommarprogram

Jag är en person som tycker att det är viktigt med alla människors rätt till andrum, rätt till en egen plats där man bara kan vara, känna sommaren komma och kroppen tina upp efter den långa vintern. Jag är definitivt en sommarmänniska, idag när jag cyklade ner till havet satt på en klippa och pratade med en fin vän som befinner sig långt härifrån blev det faktum på något sätt fullständigt. Jag älskar sommaren! Älskar den ännu starkare samhörigheten med människor som blir bara för att det existerar något sådant som sommarnätter. Sitta på klippor, bada i sjöar och spela gitarr på en uteplats med levande ljus. Det är viktigt att alla människor ska få ha dessa stunder och platser, att den här världen är vår tillsammans, men när det behövs, enbart din! Jag cyklar hem barfota, genom sommarlandskap och småsamhälle-klimat. En kvinna ler och hejar på mig, jag hejar tillbaks. Jag visste vem det var, självkart visste jag vem det var. Det bor 3000 personer i vår lilla ort och villorna är byggda tätt intill varandra. Jag stannar cykeln och ställer den vid vägkanten precis framför där stängslet till en kohage börjar. Slår på Gina Dirawis sommarprogram. Hon pratar b.la om att tillhöra en grupp i samhället som enbart när hen "uppför" sig passar in. När hen gör bra ifrån sig, är tillräckligt "svensk", låter bli att snatta i affärer (trots att det självklart ligger i dennas kultur eller mentalitet. OBS stark ironi) först då tillhör man resten av samhället. Jag är blond och blåögd och kan faktiskt göra vad jag vill utan att behöva ifrågasättas som svensk eller göra att människor ser mig och folk som liknar mig som ett samhällsproblem. Ja, jag har mycket svårt att se att vad för brott jag än skulle begå så skulle de inte i media storma upp något om att jag vet inte vad, alla tjejer i dreads är otroligt farliga. Men däremot om Gina Dirawi som inte "alls är blond och blåögd" som Tobias Billström så fint själv skulle uttryckt det, om hon stjäl eller misshandlar då kommer det av någon nångång komma kommentarer om att "ja, det är väl bara att vänta sig av de där."  Hon berättar att efter att hon varit i Göteborg när en självmordsbombare var på plats kände hon att hon själv hade nån slags skuld och framförallt tvingades hon leva med rädslan om att bli ifrågasatt för att på pappret vara muslim. "Ja, han självmordsbombaren var ju också det. Är alla muslimer såna eller?" Gina Dirawis röst fortsätter att strömma ur mina hörlurar när jag barfota cyklar hemåt och jag tänker hur kan någon annan människa vilja ta ifrån oss samexistens och tolerans. Hur kan man beröva någon rätten att känna att det här är mitt samhälle, min strand och mina klippor, samtidigt som det är alla andras. Jag vill att alla människor ska kunna leva tillsammans på lika villkor och rättigheter och jag tyvker att det är bviktigt med människors rätt till andrum!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag skriver om feminism och socialism. Målar tavlor när jag har lust, älskar litteratur och drömmer om att bli författare och konstnär på samma gång.
Välkommen till min blogg



RSS 2.0