Prinsessan Papperspåse

Långt in i bokhyllan, bakom Sagan om Ringen triologin, Harry potter böckerna och några utspridda Eva och Adam och Tzatziki volymer i min lillebrors bokhylla hittade jag idag en bortglömd saga. En liten barnberättelse som rymmer en historia som trotsar allt de sagor som utspelar sig på slott står för.
"Åh, Melvin kan inte jag få läsa denna för dig? Både jag och Elvira älskade den när vi var små! Det är ju verkligen en barnbok och jag var nog yngre när jag läste den, men jag tror du tycker den är lite mysig." Nostalgisk och förväntansfull sätter jag mig på den soliga altanen med min lillebror som något motvilligt gått med på att höra denna saga. Jag slår upp första sidan. "Prinsessan Papperspåse" läser jag långsamt och visar Melvin den första illustrationen. Den som visar en uppklädd prins framför en vacker prinsessa i ett slott. Allt är som det ska. Redan efter andra sidan tar sagan som beskrivit en prinsessa som ska gifta sig med sin prins en oväntad vändning för den som inte otaliga gånger läst den som litet barn. Prinsen blir bortrövad av en stor och läskig drake. Ja, precis ni förstod rätt, PRINSEN blir bortrövad. Prinsessan vad gör hon? Jo, hon letar sig genom ruinerna av slottet, inser att alla kläder och saker är uppbrända av drakens eld, men finner dock en papperspåse och iklädd den ger hon sig av för att rädda prinsen. Redan här har man fångat mitt intresse och jag gör min nördiga genusanalys. På fjärde sidan av den här boken har man suddat ut de drag som brukar vara de utmärkande och allt för ofta enda egenskaper en prinsessa har i en historia. Nämligen de yttre attributen. På så sätt lyfts Prinsessan Papperspåses riktiga egenskaper fram. Nämligen hennes intelligens och hennes mod. Vilka är egenskaper som kvinnor vanligtvis inte tillskrivs i den här typen av berättelser, ofta inte i några berättelser alls. 
 
Prinsessan Papperspåse fortsätter genom många sidor att söka efter draken och när hon finner den är det inte så att hon blinkar med sina långa ögonfransar, börjar gråta och bönfaller hen om att visst lämna ifrån sig hennes älskade prins. Nej! Prinsessan överlistar draken med list och slughet. När hon äntligen kommer fram till sin vackre prins vill han inte ha henne. Nej, boken slutar med raderna:
 
Roland (prinsen): "Herregud så du ser ut! Du luktar bränt, håret är alldeles risigt och det enda du har på dig är en smutsig gammal papperspåse. Kom tillbaka när du ser ut som en riktig prinsessa."
 
Elisabeth (prinsessan): "Hör du Roland,"sa Elisabeth. "Det är inget fel på dina kläder och du har nytvättat hår. Du ser ut som en riktig prins, men du är en knöl".
 
Som du förstår blev det inget bröllop...
 
Slutet blir en hel samhällskritik av hur kvinnor ofta endast betyder något när de är "vackra prinsessor". Jag tänker mig också en kritik av ytlighet och utseendefixering överhuvudtaget, när prinsens vackra yttre, självklart inte väger upp det faktum att han är en knöl.
 
Prinsessan Papperspåse slutar inte med ett stort maffigt American Wedding. Där är inga bakelseklänningar och en prins som stolt visar upp "sin" prinsessa och där hans stolthet endast riktar sig åt hennes yttre. Framförallt är det ingen saga med en tjej som har som enda egenskap att hon är snygg, och jag slipper läsa en berättelse om en kvinna som tvingas backa undan för en mans personliga resa och utveckling av karaktär, endast det faktum och enkla konstaterande att det är PRINSESSAN som räddar PRINSEN är unikt. Ett sunt och intelligent perspektiv av könsnormer fördes tydligen in redan på 80-talet i barngenre genom den här berättelsen. Men framförallt där känns det som att vi måste framåt ytterligare och jag väntar på att Disney, ledande inom området "prinsessa blir bortrövad, och räddas av prins" ska bryta med sin konservativa prinsessa, prins syn, föra in lite smart genusperspektiv i sina slotthistorier, låta prinsen bli kär i prinsen och prinsessan i prinsessan nån gång då och då och ibland skippa hela sitt vita fluff-bröllop på slutet!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag skriver om feminism och socialism. Målar tavlor när jag har lust, älskar litteratur och drömmer om att bli författare och konstnär på samma gång.
Välkommen till min blogg



RSS 2.0