Lars Winnerbäck

Igår satt jag i en filt nere vid brottet i Halmstad, lyssnade på Lars Winnerbäck och åt baguette. Winnerbäck som spelade bara en bit därifrån och vi som satt där och kunde höra allt, "Jag får liksom ingen ordning på mitt liv." Jag älskar att titta på människor, se människor och försöka förstå vilka de är. Fantisera mer kanske, eftersom jag inte har någon aning, men när jag tittar ut över småbarns familjer med barnvagnar och tjejer och killar precis som vi insvepta i filtar på marken ser jag en människa som fångar min blick. Eller rättare sagt två människor. "Hippies finns de fortfarande." Då menar jag inte människor med retro kläder, som jag älskar men som håller på att bli till mainstream, nej de här killarna och speciellt den som först fångat min blick såg precis ut som John Lennon. Det är nog den bästa beskrivning jag kan ge och hela scenen blev väldigt komisk, med tjejer i genomskinliga tröjor ifrån Gina och killar i märkeskläder och mitt ibland de fanns dessa två med mönster och färger som skapade någon konstig sorts trans, men samtidigt gjorde en yr. Jag tänkte på Per Nilssons bok "sjutton" där han gestaltat sjuttiotalet och hippiekulturen. Men när jag tittar ut över folket som var där, som låg ner och stirrade upp i trädkronorna på en filt och lyssnade på musik kändes ändå ordet  hippie ganska nära och kanske var de här killarna i fel årtionde, men för mig just då gjorde de min stund bara ännu finare och mer speciell.

Kommentarer
Postat av: Jan Linderoth

Bella, jag bara älskar ditt tänkande. Som du vet var jag med på 70talet och det ligger mig varmt om hjärtat. Det är så gott att att se att du har värderingar på konst, levnadssätt,människosyn som relaterar till ett stort hjärta för det äkta. Beundrar dig för det och mycket annat. Hippierörelsen var ju inte bara droger och jimi hendrix. Utan ett miljötänkande som innefattade både naturen och det inre livet. Du lever inte på ytan utan går djupare. Du månar om " de svaga" de som hamnar lite utanför. Då månar om den inre kraften.
Du har potential att fortsätta att vara en äkta människa och konstnär. Älskar dig. Det är svårt att inte göra just det.
Jan.

Svar: Du är så fin Jan. Ja, jag tänkte faktiskt på dig när jag skrev detta, att du faktiskt var med. Jag ler när jag läser din kommentar om och om igen och tänker på att jag älskar dig och mamma så mycket, hälsa henne det.
Isabella Linderoth

2012-07-18 @ 10:56:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag skriver om feminism och socialism. Målar tavlor när jag har lust, älskar litteratur och drömmer om att bli författare och konstnär på samma gång.
Välkommen till min blogg



RSS 2.0