Ha en bra Valborg!

Ja, det var egentligen allt jag ville säga. Ha en riktigt bra Valborg! :D Jag kommer tillbacka till bloggen på onsdag.



Ha det bra/ Bella

Nanna Johansson





Har läst dessa två album av den nya serietecknaren Nanna Johansson. Älskar hennes stil som ni på bilderna ser  är uppenbart grov och medvetet lite "ful". Hennes serier är extremt politiska och samhällskritiska. Hon använder sig mycket av att helt vända på könsroller för att visa hur sjuka och extrema de faktiskt är i vissa situationer. Jag älskar den med tidningsomslagen, bara för att hon vänt på det så att det handlar om killar, reagerar du och tänker: "Nej, så är det väl inte." Men jo, det är exakt så det är, på varenda ungdomstidning och tidningar som Amelia, Damernas värld o.s.v finns det olika bantningstips och läsning om hur man ska vara och se ut. De är också alltid väldigt heteronormativa och sexistiska. Den här bilden sammanfattar allt, genom att visst överdriva, men ändå inte så mycket och genom att vända på könen.


Allt går att göra roligare än det är

Kommer hem, mitt rum ser ut som ett slagfält och vi ska ha gäster i helgen. Inser att jag verkligen behöver städa! Så kom jag på den briljanta ideén att under tiden sätta på en bok på storytel, en hemsida där du kan skaffa ett abonemang och lyssna på talböcker, rekomenderar detta om ni brukar läsa och också lyssna på talböcker. Nu kändes det plötsligt inte alls jobbigt att städa, jag älskar speciellt att börja på nya böcker. Det är så spännande att se vad det kommer bli och om den är bra. Såg för ett tag sen filmen Niceville och tyckte den var riktigt bra, en till rekomendation ;) Jag visste att den var baserad på en bok så nu tänkte jag ge den en chans. Av att ha sett filmen så kan jag tänka mig att boken är riktigt bra.

Ha det bra /Bella







Magiska ögonblick!

Bjuder på en bild från min resa i Rom, medans jag har krupit ner under täcket i sängen, trött och lycklig över att bara finnas till efter en dag med ridning med klassen, spruttagande, middag med mamma på stan och bowlingträning.

Kram på er och hoppas att ni har det jättebra! /Bella



Teckna upp och ned

När jag gjort den här, har jag använt mig av en metod där du vänder på motivet du tecknar av och tecknar den som du ser den då. Detta gör man för att det är lättare att få linjerna "korrekta."  Då tittar du verkligen på bilden och tänker det som om du tecknar linjer och inte "nu tecknar jag en hand och det ser ut såhär." Du vet inte hur en hand ser ut uppochner så då tecknar du det du ser på bilden istället för att använda dig av inlärda bilder. Det kallas för att teckna med högra hjärnhalvan, när man tecknar det man ser och inte som man tror att något ser ut. Det kan bli bra att teckna med vänstra hjärnhalvan också, men det är mycket svårare och du kommer inte att kunna göra något som är porträtt likt och sen så kan det ofta vara så att man lever i en föreställning om hur en hand eller fot te.x ser ut också stämmer det inte alls med verkligheten. Det är därför många säger att de har så svårt för att teckna just händer och fötter, det är en sak som är väldigt svår att teckna med vänstra hjärnhalvan, men tränar du upp att teckna med högra hjärnhalvan, alltså se allt som linjer och inte färdiga bilder. Då kommer du tillslut inse att det inte spelar någom roll vad du tecknar. Man kan aldrig träna för mycket på sådant här och det var därför jag valde ett sånt här svårare motiv, med just både händer och fötter på samma bild!




A vampire film for grown ups

För några år sedan var jag helt besatt av Twilight och galen när den första filmen kom. Nu kan jag ärligt säga att jag verkligen inte tycker att det är så bra, jag har fortsatt se filmerna och visst jag måste erkänna att det finns något där, kanske är det för att det var så viktigt för mig förr eller också är det bara så att ibland måste man faktiskt tillåta sig själv att bli underhållen av filmer och böcker som inte egentligen håller någon direkt kvalité. Iallafall, var jag inne på youtube och skulle kolla av nyfikenhet om trailern till den sista twilight filmen kommit...då hittade jag det här ;D

(Den här verkar ju, gaaanska mycket bättre än twilight!)


In progress

Michael Jackssons röst i bakgrunden, meningen "Ain´t no sunshine when she´s gone" ekandes i rummet. Medans jag sitter i min säng och låter orden komma till och ur mig.

Här är den oredigerada inledningen på novellen jag nu börjat på:

Kaffe, tee, kakao och tobak, alla dofterna fanns där. På morgonen hade de bestämt sig för att ta bussen in till stan och fika. Fika, ett svenskt uttryck säger många. En del av vår kultur som vi ska vara stolta över. Fina stunder med fika på stranden, många har säkert sådana minnen. Men det är ett ord och som alla ord rymmer de mer känslor, reaktioner och bakgrund än vad vi människor vid första anblicken kan se och förstå. Emmi hade inte några förväntningar på att få gå ifrån det överbefolkade Espresso house och ta med sig ett fint minne att föra vidare till sina eventuellt framtida barn. Hon tittade ut över de små ovala träborden med caffelatte, espresso, tee eller varm choklad i små och stora pappersmuggar. Vid borden satt människor. Pappor och mammor med barnvagnar, vänner skrattandes, som gått dit för att, för ett tag få glömma hur deras liv egentligen höll på att rasa samman. Par med vitt hår och rynkor, hållandes varandra i handen och som ser på varandra med en blick, som säger att, ”ja, vi lyckades.” Några som sticker ut, några som vågat bryta mot de normer, som ingen ser förens dem bryts. Två killar hårt sminkande med varsin handväska.

 

Emmi kunde inte se hur alla dessa människor gått dit endast för en fin stund, utan syfte. Det finns oftast ett syfte för oss människor, något vi vill ha eller säga. Vi tänker och funderar ut, hur vi ska vinna så mycket som möjligt. Allt är ett spel. Hon såg människor som satt vid borden av anledningar som, återföreningar, en muta för att få det dem vill ha eller som i hennes fall, en uppgörelse.



Children Medieval Band

De här barnen kallar sig för Children Medieval Band och har flera klipp på youtube där de spelar och sjunger låtar, framförallt Rammstein. Helt otroliga! Killen som sjunger och spelar gitarr är nio år.  Han kan spela nio instrument. Tjejen på keyboard är väl något liknande i ålder och den sötatste av de alla, den yngsta tjejen på trummor är fem år! Jag har inte en en sån taktkänsla som hon, det är inte ens en enkel rytm! Får lite vibbar från mig och mina syskon när vi var små, vi spelade in en egen skiva. Vi var väl i åldrarna fem till tio och hade skrivit alla låtar själv, men vi var verkligen inte i närheten av dessa barn!




Konstutställning

Igår var jag i Göteborg och såg utställningen på konstmuseét "Andy Warhol och Francis Bacon." Självklart var detta bra och häftigt att se, men det var en fotoutställning som fångade mitt intresse ännu mer. En nutida kvinnlig konstnär som arbetar i form av foto. Enligt källorna där jag läst om henne försöker hon visa hur foto och andra media ofta objektifierar människan och framförallt då kvinnor, Laurie Simmons pekar också b.la genom en video med dockor som visades på museét ut olika könssteorotyper. Jag håller med om dessa fakta och berördes själv av utställningen. Det var intressant att se hur hon med hjälp av positionerna för de olika dockornas händer visade steorotyper som vi ofta framställer, t.ex så höll de tonåriga dockor i videon händerna i en sorts boxningsposition, som om de var redo för slagsmål närsomhelst. Männens händer såg man var utformade så att de skulle kunna greppa i verktyg, medans kvinnorna saknade detta.



Laurie Simmons:








Francis Bacon:



(Den här målningen gillar jag skarpt!)



Andy Warhol:



(Andy Warhol var en av grundarna till popkonsten)


Annorlunda novellskapande

Jag och min syster kände för att vara lite kreativa såhär på lovet. Vi pratade också om det jag skrev lite hör igår om att allting som har med skapande att göra blir svårare när man blir äldre, då menade jag att teckna och måla. Men också skrivande blir svårare. Krav tillkommer, krav om din egen unika stli, krav om att du ska veta precis vad du menar med det du skriver och att språket ska vara så fantastiskt som det bara går. Både jag och min syster kände för att skriva, skriva utan alla dessa krav. Vi använde oss av något som kallas "intrigskaparen" slumpmässigt sätter denna sida ihop ord som kan skapa en intrig i en novell eller roman. Eftersom dessa ord bara blandas hursomhelst, kan de självklart bli helt galna. Min och min systers intrig blev "ångestfylld stjärnskådare gräver en tunnel för att övertala ödmjuk isbjörn." Haha, men vi skrev varsin novell på detta temat och det var så sjukt kul! Under ungefär en timme bara skrev vi helt tysta och när vi sedan läste upp de för varandra chokades vi över att båda var förvånansvärt bra, det bevisar ju bara ännu mer att det gäller att vara lite galen och bara köra på, på alla ideér du får. Har du skrivkramp och känner för att skriva något, tycker jag du ska använda intrigskaperen.

Länk till sidan: http://www.forfattartips.se/intrigskaparen.php

 

 

Jag tolkade väl temat lite som jag ville och skapade en saga, här är reslutatet:

 

Silverpäls i vintersnö

­­­­­­­­­­­­­

Mörkret omgav de båda, tillsammans hade de varit instängda och endast sett mörker överallt och känt kalla väggar runtomkring sig. En dag hade de börjat regna, de hade suttit där och känt varandras beröring. Adam hade känt den mjuka pälsen mot sin hand, hade sett hur den silvriga tonen i pälsen lyste i mörkret och hur den färgades grå av regnet, som tycktes onaturligt mörkt. Kanske skulle de nu bara se mörker överallt, kanske även när de kom ut därifrån skulle de vara omringade av mörker, Adam förstod inte hur han skulle kunna komma ut därifrån och precis som förr se stjärnor på natthimlen, ta fram sin kikare han köpt på gatan där det luktade tryggt, där det luktade rök och nybakat bröd och se stjärnor. Han kände hur han alltid hade snurrat runt, vilse, menad att aldrig hitta rätt, någonstans, någon gång. Han tryckte in sig själv i ett hörn, tyckte att han själv inte förtjänade något, att han denna varelse på denna jord var oviktig och varför skulle just han få just sina drömmar uppfyllda. Allt han hade kvar var stjärnor, Cassiopeja, Lilla björn, Stora björn och Orions bälte. De kvällarna han gick ut, med endast björnen som sällskap, tryggt vid sin sida. Det var det som räknades. Han hade ju självklart henne också, Iris. Minerna från den dagen var fortfarande så tydliga, han kunde se snön och solen som lyste upp den lilla kroppen i samma nyans som snön på marken. Hur han hade tänkt att solen, stjärnorna och himlen ville att han skulle hitta henne, att solens ljus lyste upp henne för att någon, någonstans ändå inte hade släppt taget om honom, du kan kalla det Gud, ödet eller slumpen. Men något var det.  Han återvände till väggarna omkring sig, grottan, grottan där de för, han visste inte hur länge sedan hade blivit instängda. De hade som vanligt träffats på berget i solnedgången och tittat upp mot himlen, hur stjärnorna lyste för de, för Iris. Hon var hans liv nu, något hade på något sätt fått någon mening. Adam såg i ögonvrån hur den stora kroppen som låg på en stor sten avsides i grottan stapplande reste sig upp.

”Vad ska vi göra Iris?”  Adam kände hur det mjuka huvudet försiktigt trängde i sidan på hans utmärglade kropp. Han höjde sin hand och kliade henne bakom ett av de oproportionellt små öronen. Han såg hur hon skakade på huvudet och hörde henne frusta.

”Nej, jag vet inte heller. Jag vet bara att nu måste vi göra något. Vi måste härifrån, annars svär jag att jag kommer bli galen.”  Sa Adam

Isbjörnen gick och la sig på sin plats igen, suckade och höjde blicken och bara stirrade på honom, sedan vände Iris sig om, den hela proceduren bestod av att hela grottan skakade och det stenras som från början stängt in de rörde ännu lite på sig vid öppningen.

”Nehe, sura du bara då. Jag tänker inte ge upp. Du vet tjejen i restaurangen, hon som jag berättat om hon bjöd ut mig innan vi kom hit. Mitt liv har äntligen börjat få någon slags mening också händer detta.” Adam sparkade till en av väggarna, han hörde hur något där inne lät och en sten lossnade, ut strömmade vatten och pressade samtidigt med sig stenarna och sanden grottväggen bestod av.

”Kolla Iris, titta.”

Tillsammans vadade de genom vattnet och fram till öppningen som nu blivit i väggen.

De kröp genom tunneln och när öppningen plötsligt tog slut övergav de inte hoppet utan grävde sig ända ut, det var natt och på himlen lyste stjärnorna starkare än någonsin. Adam sprang över de gröna kullarna och såg byn, byn som nu skulle vara så underbar att komma tillbaka till, som aldrig varit något innan. Han såg hustaken, alla byggda av vass.  Adam kände hur all hans ångest han burit med sig genom hela sitt liv rann av honom, som om han burit på något tungt alltid och hur allting nu blev mycket lättare, att gå, att vända sig om och titta ut över nattlandskapet och att se den vita gestalten likt sin ångest försvinna ut i tomma intet, det blev lättare än någonsin att se upp mot himlen och stjärnorna. Han hade så många gånger sett stjärnbilden Stora björn på himlen, nu lös den starkare än någonsin.

 


Presentationen på biblioteket

Det gick jättebra på biblioteket ikväll! Jag är stolt över min syster som har gjort ett fantasitiskt projektarbete och presenterade det grymt bra. Får faktiskt säga att jag känner mig lite stolt över mig själv också, jag var ju med som författare till en novell. Den finns här på bloggen, det är den som handlar om två personer som är på väg till en klassåterträff och utspelar sig över olika tider (den näst senaste novellen jag la ut.) Jag skulle ju då läsa en bit ur denna ikväll och det gick bra! Jag kan vara väldigt nervös för att prata inför en grupp och tycker att det är jobbigt att presentera saker i skolan inför klassen, jag skriver hellre ;) Men det gick bra ikväll, var inte ens så nervös. Berodde antagligen på att det var meningen att jag skulle läsa innantill, risken för att tappa bort sig blir ju betydligt mindre då och man har en skriven text att luta sig mot. Man vet precis vad man ska säga och jag är ändå nöjd med den novellen jag skrivit och då är ju det hela mycket enklare.

Jag vill också passa på att säga till alla att skulle ni vara intresserade av att köpa boken, finns den på vulkan.se
En pocket kostar 99 och vulkan.se är ett förlag där vemsomhelst kan publiceras eftersom du som betalar för den då betalar tryckkostnaden.
https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=55494

Drömmar och mardrömmar, hopp eller hopplöshet

Berättade för ett tag sen att min syster skulle ha som projektarbete att ge ut en novellsamling av ungdomar i Varberg, med temat som rubriken lyder. Jag själv är med, med en novell och en intervju. Där vi pratar om just drömmar, hopp, framtid och också hopplöshet. Idag ska Elvira presentera hela projektet på varbergs bibliotek och jag och en av de andra som har skrivit och skickat in en novell till boken kommer att läsa en del i de. Tror att det kommer bli riktigt bra och kul att lyssna på, så ni som bor i Varberg får jättegärna komma till komedianten 18.00 ikväll. Detta kommer äga rum på evenemangsplatsen på biblioteket (komedianten.)





Var och varannan onsdag 11 april. I morgon kommer Elvira Linderoth från Bua att berätta om sitt projektarbete, en novellsamling med noveller författade av ungdomar från Varberg. Kom och lyssna till när Elvira berättar om hur det är att ge ut en bok på egen hand. Även några av författarna kommer att medverka och berätta om sina noveller och sitt författande.
Evenemangsplatsen 18.00

Konst

Kollar konstbloggar, länkar till andra därifrån och klipp på youtube. Letar desperat efter inspiration till att teckna eller kanske måla. Det var så mycket enklarare när jag var yngre, letade upp en serietidning eller bok och ritade av. Bara precis som bilden såg ut. Nu känner jag mycket mer krav på mig, att jag ska göra något bra och betydelsefullt. Något som faktiskt är något. Eller ska jag släppa det och rita av Bamse, bara för att det är kul? Eftersom jag då inte har något att visa som jag har gjort, lägger jag upp en video med en akvarell som jag fastnade för. Det mesta jag hittade på youtube var "how to draw a realistic eye" eller klipp där människor tecknar av kändisar och gör det så verklighetstroget som det bara går. Missförstå mig inte, det är inget fel med det, jag behöver själv bli bättre på skuggtekniker och kunna rita lite mer som dessa. Men då kommer jag sen använda tekniken till att försöka hitta mitt eget uttryck. Jag ritar också porträtt och började som sagt var med att rita Bamse, men jag gör nu mest detta som övning och vet att iallafall jag vill göra något mer med mitt intresse senare. Fram tills dess, kommer jag väl fortsätta att experimenter och försöka lära mig så mycket som möjligt. Men iallafall vad jag menade var att detta porträttet stack ut och jag tyckte att det var någon som faktiskt har lyckats få ett uttryck i en bild.








Påskdagen



(Ursäkta den suddiga bilden.) Det jag ville berätta är att jag har haft en väldigt mysig kväll med min fina familj. Vi åt påskbuffé på kurorten, ett hotell och spa+ restaurang lite utanför Varberg. Grymt fint område med gamla hus och strand precis bredvid, jättegod mat och mycket skratt ;)

Hoppas ni har haft en bra påsk!

Långfredagen har ägnats åt att måla


Jag skriver om feminism och socialism. Målar tavlor när jag har lust, älskar litteratur och drömmer om att bli författare och konstnär på samma gång.
Välkommen till min blogg

RSS 2.0